tänk om man kunde spola tillbaka tiden då allt var bra och det inte fanns några brustna hjärtan. när man kunde skratta och känna att man var lycklig. när vi var en hel familj utan några bekymmer. en klump i magen och med en vilsen själ står jag här idag utan dig. hela mitt liv förändrades på en sekund. ingen ville det här. du kämpade, men ditt hjärta slutade slå. jag orkar inte det här. tårarna rinner och magen krampar. när ska detta ta slut? kommer det alltid vara såhär? jag står inte ut längre. kan du inte bara komma tillbaka älskade pappa?