Idag fyller min syster 21 år. Det firade vi med god mat och nu blir det tv mys hemma hos henne. Perfekt måndag!

3 år idag. Du är så saknad, älskade pappa.

Jag vet inte vad jag hade gjort utan mina vänner och min familj. Ärligt talat hade jag inte gjort någonting, för ni är allt för mig. De som betyder mest, som jag älskar mest. Ni får mig att le när livet är på botten. Jag säger det inte ofta men jag är så sjukt tacksam att jag har er alla. För mig är det svårt att uppskatta saker här i livet, att minnas saker, att prata om hur jag mår och framförallt att prata om min pappa. Jag älskar honom mer än allt och det gör ont i mig att han inte är kvar här hos mig. Jag vet att han finns här någonstans, jag kan bara inte se eller höra honom. På söndag har det gått tre år sedan döden förstörde mitt liv. För tre år sedan var jag vilken tjej som helst, en svag liten fjortis som trodde hon kunde göra som hon ville. Nu tre år senare är jag en stark känslosam tjej som kämpar varje dag för att få må bra. De senaste åren har det varit många motgångar. På ett sätt har det varit bra för mig för jag har lärt känna mig själv bättre, min familj bättre och jag har även lärt mig nya saker om livet. Det har även varit väldigt jobbigt på många sätt, i högstadiet tappade jag koncentrationsförmågan som jag fortfarande inte fått tillbaka. Tyvärr är det så. Och det är inget jag kan styra över. Därför slutade jag gymnasiet i höstas. Folk tror att jag är lat, skoltrött och att jag bara inte orkade gå till skolan. Jag skiter i vad folk tycker och tänker för det är mig det handlar om. Jag är bara trött på att få höra all skit om att jag hoppade av gymnasiet, det är det de handlar om. Det var ett stort steg för mig, för jag har alltid velat lyckas med skolan och få bra betyg. När vänner försvinner och man får en diagnos att man är sjuk och ska börja en medicinering som skulle ta alla mina krafter är det inte lätt att sköta skolan. Därför valde jag att göra såhär. Än har jag inte ångrat mig för jag kommer troligtvis börja plugga redan i höst igen. Det jag ville komma till är att allt sitter ihop. När pappa dog stängde jag in alla mina känslor i mig själv och förlorade min koncentration, då skolan började gå åt helvete. Jag blev djupt deprimerad pga av skolan och allt som hänt tidigare och var tvungen att hoppa av skolan. Började äta mediciner och nu är jag påväg upp. Det har bara gått neråt och neråt för mig i livet men äntligen kan jag se framåt. Iallafall lite. Jag tänker inte ha för höga förväntingar för jag är ännu inte frisk och medicineringen är inte slut än. Det jag vet är att det kommer ta ett bra tag till att bli mig själv igen eftersom att jag alltid har stängt in alla känslor, därför är det svårt att börja öppna sig och bli den jag egentligen är. Jag tar en dag i taget och försöker se livet som något bra. Det handlar inte om att misslyckas eller lyckas i livet. Utan att trivas med sig själv och må bra.

Att kärlek kan få en att må såhär.

Idag är jag trött. Väldigt konstigt eftersom jag sov så skönt inatt. Jag har frysit hela dagen och varit trött. Kanske börjar jag bli sjuk? Eller så är det för att jag tränade lite för hårt igår. Min kropp är helt död. Ett bodypump pass, plus att jag ökade vikterna, därefter körde jag ett aerobics pass. Skulle gått hem till mamma och haft film mys med min lillesyster ikväll men jag blir kvar hos mig. Jag vill inte ut i den hemska kylan. Så jag ska laga lite mat och slappa i soffan. Imorgon väntar en dag med tvåtimmars jobb, lunch med elin och mys med tjejerna på kvällen. Vadå en helt perfekt onsdag? Känns bra. KRAM.

Precis som jag sa till psykologen idag. Jag vet inte vad jag ska säga, det finns inget att säga. Tomma ord är det enda som kommer ut ur min mun. Alltså ingenting. Livet är inte värt någonting längre. Inatt somnar jag med tårar som rinner och önskar att jag levde ett annat liv.

Varför kan jag inte bli frisk? Måste allt gå så jävla dåligt för mig? Just nu har jag problem med ryggen, allergierna och jag är även förkyld. Så jävla perfekt. Måste gå till kiropraktorn imorgon igen. Klarar inte ens av att träna när det gör så jävla ont. FAN och mitt jävla hår är missfärgat, har inte färgat det på två år och nu när min syster la i lite ljusare slingor blev de grått/orange/gul/vitt. Fan varför skulle jag ens färga det? Nu är det så jävla slitet så jag kan inte ens färga om det. Klippning är ett måste denna helg iaf. Det enda bra med den här dagen är att jag fick träffa min älsklingsbebis CHIVAS. Nu ska jag gråta lite i min ensamhet och klaga lite till.

Ligger hemma och vilar. Jag är genomförkyld, helt sjukt att jag är sjuk igen. Det här är min tredje förkylning sen i november. Inte okej faktist. Snart ska jag ner på stan och fixa lite saker, ska även till kiropraktorn. Får se om jag stannar hos mig ikväll eller om jag går över till mamma och sover där. Så tråkigt att ligga ensam hemma när man är sjuk. Nu ska jag klä på mig och ta en promenad. KRAM.

Bröllopet gick helt perfekt. Sandra och Johny var så fina. Jag kände mig inte fin, hade en hel håruppsättning som var jättefin men det var inte riktigt jag. Glad att jag fick vara brudtärna. Festen då? Jo förfan vad kul jag hade. Jag är inte sån som dansar men fyfaaan jag stod på det där jävla dansgolvet hela kvällen. Det får jag lida för idag för jag har gjort illa höfterna, kan inte vrida mig. Sen har jag stora vattenblåsor under hela fötterna och på alla tår. Det gör sååå ont. Den sista timmen dansade jag barfota för jag hade så ont. Men det var värt det. Jag höll även ett litet tal in för alla. Modigt av mig. Slänger upp bilder sen från möhippan. Bilder från bröllopet får bli en annan dag. KRAM så länge.

Vissa dagar är helt åt helvete medans vissa dagar är helt underbara. Önskar att jag kunde vara bättre på att uppskatta de saker som får mig att må bra. Just nu är jag ledsen för att jag är lite sjuk sådär, bröllop på lördag och då vill jag ju vara frisk. Får se hur de går. Min hals har svullnat upp och det syns ganska tydligt. Blir snyggt när jag ska vara brudtärna och alla ska stirra. Hoppas det går över. Måste bara säga att jag har världens finaste och bästa vänner. Inte en chans att jag hade orkat stå upp utan er. Snart är det dags att boka resa. Kommer bli grymt mina tjejer, hanna elina fia PUSS PÅ ER.

Jag tycker det var starkt av mig att gå och köra ett hårt konditionspass med amanda fast jag mår dåligt. Mår sjukt illa och har ont i magen. Andra dagen jag mår såhär. Plus att det är något fel i min rygg så imorgon ska jag och rätta till det. NU ska jag ta några tabletter och bara sova, skönt att slippa ångesten en stund.

Städningen, träningen och matlagningen är klar. Nu ska jag äta fruktsallad och kolla på wallander med min lillesyster som sover över här ikväll. Imorgon väntar en lång dag på jobbet, därefter träning. KRAM.

Vaknade tidigt idag, inte så konstigt eftersom jag somnade innan 12 inatt. Vi hade möhippa för min syster igår, om en vecka gifter hon sig. Så spännande. Josefine åkte hem till Sandra och kidnappade henne, vi andra stod redo med tutor och partyhattar utanför Josefines lägenhet. Och där började kvällen. Vi förfestade och drack champagne innan vi drog till håPes för att äta middag. Otrevlig personal som förstörde stämningen men maten var god. Och där slutade kvällen för mig. De andra tjejerna drog ut på harrys men eftersom jag inte fyllt 18 än så kom jag inte in. Lika bra det, annars hade jag inte varit såhär pigg idag. Jag ska städa hela lägenheten, träna och slinga mitt hår. Sen ska jag mysa hela kvällen i min ensamhet, så skönt. KRAM.

rädslan av att bli lämnad ensam, igen.